A3et - Richia af Polen

人物图

伴侣

伴侣	出生日期	子女
Fyrste Volodar		Dronning Sofia af Minsk

亲属报告

名称	类型	出生地点	出生日期	死亡地点	死亡日期
伴侣
Fyrste Volodar	伴侣或丈夫				1176
子女
Dronning Sofia af Minsk	女儿		1140		05.05.1198
孙子孙女
Valdemar II Sejr	孙子		1170		1241
曾孙子女
Konge Christoffer I	曾孙		1219		1259
玄孙子女
Erik Klippinge	玄孙		1249		1286
来孙子女
Konge Christoffer II	来孙		1276	Lolland	02.08.1332
晜孙子女
Erik Christoffersen Løvenbalk	晜孙
仍孙子女
Johan Eriksen	仍孙
Niels Eriksen Banner	仍孙
Margrethe Eriksdatter Løvenbalk	仍孙女		1322		1350
Niels Eriksen Løvenbalk	仍孙	Aunsbjerg Herregård Sjørslev, Aunsbjerg, Viborg, Danmark	1331	Aunsbjerg Herregård Sjørslev, Aunsbjerg, Viborg, Danmark	1377
云孙子女
Anne Nielsdatter Banner	云孙女	Vinstrup			1475
Jens Nielsen Løvenbalk	云孙	Aunsbjerg Herregård Sjørslev, Aunsbjerg, Viborg, Danmark	1344	Aunsbjerg Herregård Sjørslev, Aunsbjerg, Viborg, Danmark	1438
耳孙子女
Ellen Jensdatter	耳孙女
Ellen Pedersdatter Skram	耳孙女
Erik Jensen	耳孙	Aunsbjerg Herregård Sjørslev, Aunsbjerg, Viborg, Danmark
Gjertrud Jensdatter	耳孙
Maren Jensdatter	耳孙女	Aunsbjerg Herregård Sjørslev, Aunsbjerg, Viborg, Danmark
Margrethe Jensdatter	耳孙女
Mogens Jensen Løvenbalk	耳孙	Aunsbjerg Herregård Sjørslev, Aunsbjerg, Viborg, Danmark	1400	Sjørslev, Aunsbjerg, Viborg, Danmark	1441
远房子孙
Anne Kaas	11th granddaughter
Jens Lauridsen Løvenbalk	9th grandson				29.04.1538
Jørgen Lauridsen Løvenbalk	9th grandson	Tjele Gods, Viborg, Danmark			1532
Karen Thøgersdatter	14th granddaughter
Knud Lauridsen Løvenbalk	9th grandson	Tjele Gods, Viborg, Danmark			1529
Maren Lauridsdatter Løvenbalk	9th granddaughter	Tjele Gods, Viborg, Danmark
Mogens Lauridsen Løvenbalk	9th grandson				1536
Svend / Jens Rød	11th grandson
Laurids Mogensen Løvenbalk	8th grandson	Aunsbjerg Herregård Sjørslev, Aunsbjerg, Viborg, Danmark	1454	Tjele Gods, Viborg, Danmark	1500
Jens Nielsen Kaas	8th grandson		1477	Taarupgaard	1519
Thøger Jensen Løvenbalk Broder Thøger	10th grandson	Tjele Gods, Viborg, Danmark	1490		1542
Niels Jensen Kaas	9th grandson		1505		1534
Bjørn Kaas	10th grandson	Staarup Hovedgaard	1518	Bygholm	26.03.1581
Peder Thøgersen Løvenbalk	11th grandson	Viborg, Viborg, Danmark	1532		03.05.1595
Else Pedersdatter	12th granddaughter		1559		1591
Else Pedersdatter Løvenbalk	12th granddaughter	Viborg, Viborg, Danmark	1559
Birthe Mouridsdatter	12th granddaughter		1565		1600
Thøger Jacobsen Holm	13th grandson	Viborg, Viborg, Danmark	1579	Ramme, Ringsted, Danmark	1630
Peder Jacobsen Holm	13th grandson		1585		1639
Anne Jensdatter	13th granddaughter		1586		1649
Jacob Jacobsen Holm	13th grandson	Viborg, Viborg, Danmark	1587	Nykøbing, Lodderuo, Viborg, Danmark	1663
Kirsten Jacobsen Holm	13th granddaughter	Viborg, Viborg, Danmark	1590		1653
Else Jacobsen Holm	13th granddaughter	Viborg, Viborg, Danmark	1591
Gertrud Nielsdatter	14th granddaughter		1606		1668
Anne Thøgersdatter	14th granddaughter	Skyum, Thisted, Danmark	1607
Chatrine Thøgersdatter Holm	14th granddaughter	Skyum, Thisted, Danmark	1610
Anne Pedersdatter Holm	14th granddaughter		1630		1677
媳婿
Konge Valdemar I den Store Monomakh	女婿		14.1.1131		12.5.1182
孙子女
Anne Joachimsdatter Flemming	8th granddaughter-in-law
Dronning Margrethe Sambria af Pommeren	曾外孙女
Else Svendsdatter Udson	耳外孙女
Erik Skram	9th grandson-in-law
Maria Nielsdatter Arctand	13th granddaughter-in-law
Peder Jacobsen Holst	14th grandson-in-law
Søren Christensen Bhie	13th granddaughter-in-law	Ingstrup, Hjørring, Danmark
Thomas Christensen Mumme	13th grandson-in-law
Ukendt	云外孙女
Anne Pedersdatter	10th granddaughter-in-law		1510
Jacob Jensen Holm	12th grandson-in-law	Viborg, Viborg, Danmark	1543	Ålborg, Fleskum Herred, Ålborg, Danmark	29.04.1609
Mette Christoffersdatter Bang	13th granddaughter-in-law	Skyum, Thisted, Danmark	1565
Niels Andersen Schytte	14th grandson-in-law	Tostrup, Roum, Ålborg, Danmark	1608	Vestervig, Thisted, Danmark	1676
Rubech Christensen Humble	14th grandson-in-law		1610		1673

备注


Rikissa av Polen Fursteätten Piasts vapen Den första drottning Rikissa av Sverige (av två) gravsattes sannolikt i Alvastra kloster[1]. Rikissa av Polen, född 12 april 1116[2][3] eller 1106,[4] död tidigast 1156, var prinsessa av Polen och blev först drottning av Sverige, sedan rysk furstinna, och därefter blev hon drottning av Sverige en andra gång. Hon var under sin levnad gift med tre för sin tid inflytelserika män, och fick dokumenterat tre barn. Innehåll [göm] 1 Biografi 1.1 Svensk drottning igen 2 Giftermål och barn 3 Se även 4 Källor 5 Externa länkar Biografi [redigera] Rikissa var dotter till kung Boleslav III av Polen och Salomea av Berg. Hennes far var i en allians med kung Nils av Danmark i krig med hertig Wartislav av Pommern. Efter deras seger, giftes Rikissa omkring år 1127 med Nils' son kronprins Magnus.[2] Boleslav (ämbetsperiod 1102-1138), regerade samtida med kung Nils i Danmark (1104-1134) och giftermålet mellan den danske tronföljaren och polska Rikissa kan ha haft politiska orsaker. Boleslav utvidgade Polen åt norr och höll därigenom venderna på Östersjökusten sysselsatta, vilket minskade trycket på Danmark, där vendiska sjörövare brukade härja. Kanske var det som en gentjänst mot detta som fadern kunde låta Rikissa giftas in i makten över Danmark. Med Magnus fick hon sonen Knut, och i och med att maken blivit vald till svensk kung av västgötarna 1125 (i konkurrens med först Ragnvald Knapphövde, senare Sverker den äldre, båda valda av uppsvear och östgötar), blev Rikissa också svensk drottning. Hon hade förmodligen också senare kommit att bli dansk drottning, om inte Magnus tillsammans med sin far, kung Nils, år 1131 låtit mörda sin konkurrent om den danska kronan, kusinen Knut Lavard. Detta ledde till ett uppror mot Nils, som kulminerade i slaget vid Fotevik 1134 mellan kung Nils och Magnus å ena sidan, och Magnus andre kusin, Erik Emune, å andra. Kung Nils förlorade slaget, Erik blev kung av Danmark, och Rikissas förste make dog. Rikissa, som nu var änka, reste österut och blev i sitt andra äktenskap furstinna, tillsammans med den ryske fursten Volodar av Minsk. De vigdes 5 juni 1135, troligen i exil i Polen[5], och några år senare fick de dottern Sofia, som i folkvisor beskrivs som mycket vacker men elak[6]. Även detta äktenskapet hade politiska motiv för Rikissas far. Den nyblivna kung Erik i Danmark utgjorde ett hot mot den framtida danska kungamakten för Rikissas son Knut. Erik var allierad med monomacherna, som Rikissas make Volodar var i konflikt med. Men när monomacherna förlorade makten i Ryssland fanns det inte längre någon politisk grund för äktenskapet mellan henne och Volodar[5]. Svensk drottning igen [redigera] Någon gång under slutet av 1140-talet[4] återvänder Rikissa tillsammans med sin lilla dotter till Sverige, förmodligen efter att ha skilt sig från sin ryske make. I Sverige hade drottning Ulfhild dött, och kung Sverker var änkeman. Med Rikissas anländande ser Sverker troligen en möjlighet att komma på god fot med västgötarna[7]. Han gifter sig nu med Rikissa, som för andra gången i sitt liv blir drottning av Sverige. Tillsammans med honom får Rikissa en son, som döps till Burislev efter sin morfar. Burislev blir, troligen efter moderns död, motkung i Sverige, samregerande med sin halvbror Kol. Rikissas son, Knut, kommer 1151 tillbaka till Sverige som flykting, bortkörd från Danmark. Nu hade Erik Emune dött, och även här hade det uppstått tronstrider. Knut hade valts till kung över Danmark i Jylland (samtida med Rikissas anländande till Sverige[4]), medan Eriks son Sven Eriksson Grate hade korats till kung över Danmark i Själland och Skåne, och under ett senare inbördeskrig drivit bort Knut. På så vis hade giftermålet med Sverker gett Rikissa möjlighet att hjälpa sin son, och man kan anta att hon delvis gifte sig med honom just därför[7]. Hemma hos sin mor i Sverige fattade Knut tycke för Sverkers dotter i hans tidigare äktenskap, och gifte sig 1156 med henne. På så sätt blev Rikissa svärmor åt sin egen son. Innan han hann gifta sig hade Knut emellertid fördrivit Sven och tagit makten i Danmark, tillsammans med Knut Lavards son Valdemar den store. Samme Valdemar fattar sedan tycke för och friar till Rikissas dotter Sofia av Minsk, som han tar till drottning år 1157. Då har även Rikissas tredje man, Sverker, blivit mördad under julottefärd 1156. Rikissas namn ärvdes sedan av Sofias och Valdemars dotter Rikissa av Danmark som så småningom också kom att bli svensk drottning när hon 1210 gifte sig med Erik Knutsson, sonson till Erik den helige. Giftermål och barn [redigera] Cirka 1127 med prins Magnus Nilsson av Danmark (död 1134). Med honom fick Rikissa en son: Knut, som 1146 valdes till dansk kung av det parti som höll på Nils ättlingar. 1135 med furste Volodar av Minsk, förmodligen skilda drygt tio år senare. Tillsammans fick de en dotter: Sofia, född 1140 cirka, gift med kung Valdemar den store av Danmark. Omkring 1148 med Sverker den äldre av Sverige, död 1156. Med Sverker fick hon möjligen sonen Burislev, som samregerade med Kol över Östergötland.

Rikissa av Polen

Fursteätten Piasts vapen

Den första drottning Rikissa av Sverige (av två) gravsattes sannolikt i Alvastra kloster[1].
Rikissa av Polen, född 12 april 1116[2][3] eller 1106,[4] död tidigast 1156, var prinsessa av Polen och blev först drottning av Sverige, sedan rysk furstinna, och därefter blev hon drottning av Sverige en andra gång. Hon var under sin levnad gift med tre för sin tid inflytelserika män, och fick dokumenterat tre barn.

Innehåll [göm]
1 Biografi
1.1 Svensk drottning igen
2 Giftermål och barn
3 Se även
4 Källor
5 Externa länkar
Biografi [redigera]

Rikissa var dotter till kung Boleslav III av Polen och Salomea av Berg. Hennes far var i en allians med kung Nils av Danmark i krig med hertig Wartislav av Pommern. Efter deras seger, giftes Rikissa omkring år 1127 med Nils' son kronprins Magnus.[2] Boleslav (ämbetsperiod 1102-1138), regerade samtida med kung Nils i Danmark (1104-1134) och giftermålet mellan den danske tronföljaren och polska Rikissa kan ha haft politiska orsaker. Boleslav utvidgade Polen åt norr och höll därigenom venderna på Östersjökusten sysselsatta, vilket minskade trycket på Danmark, där vendiska sjörövare brukade härja. Kanske var det som en gentjänst mot detta som fadern kunde låta Rikissa giftas in i makten över Danmark.

Med Magnus fick hon sonen Knut, och i och med att maken blivit vald till svensk kung av västgötarna 1125 (i konkurrens med först Ragnvald Knapphövde, senare Sverker den äldre, båda valda av uppsvear och östgötar), blev Rikissa också svensk drottning. Hon hade förmodligen också senare kommit att bli dansk drottning, om inte Magnus tillsammans med sin far, kung Nils, år 1131 låtit mörda sin konkurrent om den danska kronan, kusinen Knut Lavard. Detta ledde till ett uppror mot Nils, som kulminerade i slaget vid Fotevik 1134 mellan kung Nils och Magnus å ena sidan, och Magnus andre kusin, Erik Emune, å andra. Kung Nils förlorade slaget, Erik blev kung av Danmark, och Rikissas förste make dog.

Rikissa, som nu var änka, reste österut och blev i sitt andra äktenskap furstinna, tillsammans med den ryske fursten Volodar av Minsk. De vigdes 5 juni 1135, troligen i exil i Polen[5], och några år senare fick de dottern Sofia, som i folkvisor beskrivs som mycket vacker men elak[6]. Även detta äktenskapet hade politiska motiv för Rikissas far. Den nyblivna kung Erik i Danmark utgjorde ett hot mot den framtida danska kungamakten för Rikissas son Knut. Erik var allierad med monomacherna, som Rikissas make Volodar var i konflikt med. Men när monomacherna förlorade makten i Ryssland fanns det inte längre någon politisk grund för äktenskapet mellan henne och Volodar[5].

Svensk drottning igen [redigera]
Någon gång under slutet av 1140-talet[4] återvänder Rikissa tillsammans med sin lilla dotter till Sverige, förmodligen efter att ha skilt sig från sin ryske make. I Sverige hade drottning Ulfhild dött, och kung Sverker var änkeman. Med Rikissas anländande ser Sverker troligen en möjlighet att komma på god fot med västgötarna[7]. Han gifter sig nu med Rikissa, som för andra gången i sitt liv blir drottning av Sverige. Tillsammans med honom får Rikissa en son, som döps till Burislev efter sin morfar. Burislev blir, troligen efter moderns död, motkung i Sverige, samregerande med sin halvbror Kol.

Rikissas son, Knut, kommer 1151 tillbaka till Sverige som flykting, bortkörd från Danmark. Nu hade Erik Emune dött, och även här hade det uppstått tronstrider. Knut hade valts till kung över Danmark i Jylland (samtida med Rikissas anländande till Sverige[4]), medan Eriks son Sven Eriksson Grate hade korats till kung över Danmark i Själland och Skåne, och under ett senare inbördeskrig drivit bort Knut. På så vis hade giftermålet med Sverker gett Rikissa möjlighet att hjälpa sin son, och man kan anta att hon delvis gifte sig med honom just därför[7]. Hemma hos sin mor i Sverige fattade Knut tycke för Sverkers dotter i hans tidigare äktenskap, och gifte sig 1156 med henne. På så sätt blev Rikissa svärmor åt sin egen son.

Innan han hann gifta sig hade Knut emellertid fördrivit Sven och tagit makten i Danmark, tillsammans med Knut Lavards son Valdemar den store. Samme Valdemar fattar sedan tycke för och friar till Rikissas dotter Sofia av Minsk, som han tar till drottning år 1157. Då har även Rikissas tredje man, Sverker, blivit mördad under julottefärd 1156.

Rikissas namn ärvdes sedan av Sofias och Valdemars dotter Rikissa av Danmark som så småningom också kom att bli svensk drottning när hon 1210 gifte sig med Erik Knutsson, sonson till Erik den helige.

Giftermål och barn [redigera]

Cirka 1127 med prins Magnus Nilsson av Danmark (död 1134). Med honom fick Rikissa en son:
Knut, som 1146 valdes till dansk kung av det parti som höll på Nils ättlingar.
1135 med furste Volodar av Minsk, förmodligen skilda drygt tio år senare. Tillsammans fick de en dotter:
Sofia, född 1140 cirka, gift med kung Valdemar den store av Danmark.
Omkring 1148 med Sverker den äldre av Sverige, död 1156. Med Sverker fick hon möjligen sonen Burislev, som samregerade med Kol över Östergötland.

媒体

图片

200px-POL_Przemysł_II_1295_COA.svg

Rikissa

历史

日期	年龄	事件	类别